När det är måndag.

 
Måndag är en dag som de flesta anser vara en urusel dag av alla veckans dagar.
Kan det bero på helgens bravader kanske?
Att man på fredag flyr livet för att under de få lediga dagarna balla ur och leva mer än gott och väl?
Man släpper allt som har och göra med ångesten från sitt arbete och njuter av lördagen samt söndagen. Sen när det är söndag kväll, ja då kommer ångesten! Av att en ny vecka börjar och det känns som att det är evigheter till nästa lediga helg.
Har man inte valt fel arbete med att jobba då? Ser man inte fel på livet då?
Tänk så mycket möjligheter där finns. Man kan faktiskt jobba med vad man vill!
Man kan faktiskt i princip leva det livet som finns i ens drömmar. Det blir vad man gör det till och där efter får man leva.
Jag tror att de flesta väljer ett ganska sjyst jobb med en helt okej lön och jobbar och sliter och är relativt nöjd med vardagen, men räcker det?
Är det kul och ha samma ångest var söndag, att var dag gå till samma jobb som man inte är helt lycklig över att gå till men går dit ändå enbart för att slita ihop sin lön för att sedan kunna spendera den på en semester en gång om året, men främst alla dess räkningar som trillar in var månad.
Är man nöjd med det?
Jag har då aldrig varit det.
Spelar ingen roll vart jag jobbat, har jag inte trivts har jag slutat. Det har i och för sig inte min käraste fader varit så positiv över, han tycker det är bättre att man är kvar på sin arbetsplats tills man hittat sig ett nytt jobb.
Jag har alltid varit rebellisk av mig och gjort det jag själv velat och gått på min magkänsla.
Man hittar sig alltid ett jobb! Men det kommer inte till en medans man ligger i soffan och zappar framför tvn med en lökig sandwich i handen.
 
Jag fullkomligt ogillar och blir så trött på alla dessa människor som beklagar sig över sina arbeten.
Hitta dig ett nytt jobb! Gör något kul! VÅGA ändra något på ditt så annars kanske enformiga liv.
Våga göra saker som inspirerar dig, som du alltid velat göra.
Det är så mycket enklare än vad man tror!

Livet är svårt men ändå så enkelt, bara man gör det till vad man vill göra det till, med ett leende på läpparna!
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0